Foto: Loomis
Tänk tillbaka på det senaste strömavbrottet du hade hemma. Hur kändes det? Kände du dig maktlös? Hjälplös? Tänkte du kolla mobilen för att se status på avbrottet, bara för att inse att ditt wifi också använder el? Tänkte du att du mikrar lunchen i stället, bara för att inse att … ja, du fattar.
Vår elförsörjning är uppkopplad mot internet – och internet är beroende av el.
Och våra digitala pengar är beroende av allt.
Sverige är dessutom ett av världens mest kontantlösa länder och vi är beroende av att betalsystemen fungerar. Men när klimatet på jorden förändras kan vi räkna med fler och längre strömavbrott på grund av översvämningar och stormar. Det sker dessutom en cyberattack var 39:e sekund. I maj 2023, till exempel, var hackare ytterst nära att ta kontroll över 22 danska energibolag (!).
Det är alltså inte bara våra privata liv som är eldrivna och uppkopplade – hela samhällets kritiska infrastruktur är det. I nio fall av tio flyter vår vardag på smärtfritt, men vad händer i det tionde fallet?
Detta testades nyligen i ett femårigt forskningsprojekt på högskolan i Skövde kallat ”Om betalsystemet kraschar”. Projektet hade över 500 deltagare från hela samhället – allt från stora butikskedjor som Coop till kommuner, regioner och Finansinspektionen. Det finansierades av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Projektet visade att det finns ett stort behov att utveckla de digitala betalningslösningar vi har. De behöver bli mer robusta så att de även kan användas exempelvis offline med hjälp av krediter, eller lösningar baserade på förskottsbetalning, säger Jonas Milton på MSB i en artikel från Högskolan i Skövde.
Han fortsätter:
– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager av förnödenheter. Det ökar möjligheten att klara sig under en längre störning i betalsystemet. Ju fler alternativa sätt att betala man har, desto bättre klarar man sig.
Bengt Nilervall. Foto:Svensk Handel
Bengt Nilervall deltog också i forskningsprojektet. Han är näringspolitisk expert på Svensk Handel:
– Vi har varit förskonade från yttre attacker, förutom attacken mot Coop. Men cyberattacker lär inte minska och vi har varit ganska dåliga på att ha en plan B, säger han.
Hackerattacken som slog ut Coops kassasystem 2021 gjorde att företaget tvingades stänga hundratals butiker i flera dagar. De kunde helt enkelt inte ta betalt.
Attacken riktades egentligen mot leverantören av tekniken bakom Coops system – och det är där utmaningarna oftast finns, enligt Bengt Nilervall. Det är bankerna och de digitala systemen bakom vår handel och våra butiker som får jobba hårdast med att skydda sig.
– När man pratar med bankerna förstår man att de utsätts hela tiden. Säkerhet och penningtvätt är deras prio ett, två och tre. Att rikta in sig på banker och andra finansiella institut som Försäkringskassan, är ett effektivt sätt att störa våra betalsystem. Och att helt slå ut betalsystemet får stora effekter, säger Nilervall.
Nyligen gjordes en utredning som ser över hur vi ska kunna köpa våra viktigaste varor när betalsystemen går ner. Förslaget blev att tjänster inom offentliga sektorn och medicin måste acceptera kontanter. I förlängningen kan detta också utökas till att gälla mat och bränsle. Det handlar bland annat om att göra undantag från kassaregisterlagen så att vi kan handla utan att behöva ett traditionellt kvitto.
-- Jag har lite kontanter hemma, som en plan B. Det är också bra att ha något att byta till sig med. Det kan ju handla om köp åt grannen också. När Ryssland invaderade Ukraina såg vi att svenskarna tog ut mer pengar från uttagsautomaterna. Det väckte oss.
Ta reda på hur Loomis kan hjälpa dig att minska kostnaderna samtidigt som säkerheten och precisionen förbättras.
Kontakta oss